En halv gris och två burkar med sparris.

Igår fick vi en halv gris av Mannes föräldrar, jättesnällt! När vi satt och delade upp köttbitarna i påsar så rensade vi även bort ben och liknande. När jag sitter där och rensar så ser jag att ett vasst ben, ca 4-5 cm långt, ramlar ner på golvet. Shit, jag vänder mig för att plocka upp det. Men då har Hubbe redan hunnit äta upp det, helt. Panik. Jag får bilder i huvudet att han ska bli uppsprättad inifrån, hjälp. Jag ringde till ultuna på en gång.

De sa att vi skulle ge honom 2 burkar med sparris, för sparrisen blir som trådar som lindar sig runt benet i magen, skyddar ungefär som ett bomullslager. Så vi sprang och köpte det, Hubbe tittade lite skeptiskt på matskålen när det låg en massa sparris blandat med lite hundmat, tittade på oss som vi vore knäppa.
Men allt gick ner och jag kunde lugna mig igen. Puh. Nerverna alltså, dagen innan så var det ju incidenten med vår chokladask och lilla Hulda. Alltid är det något att oroa sig över. Hua. Men de har ju gått bra iaf!